pigenlina

All makt åt Kent, min befriare

Publicerad 2011-08-30 18:20:44 i Allmänt

Jag har fått en ny idol: Kent. Och då menar jag inte gruppen Kent, utan min hyresværd Mr. Tobiasen. Snællare mænniska får man leta efter! Imorse nær jag stod och tog på mig støvlarna før att ta den dagliga promenaden till universitetet på 45 minuter, døk han upp bakom ett hørn och frågade om jag ville låna en cykel. Om jag ville! Nær jag kom fram till universitetet låste jag fast cykeln vid en stolpe med ett kombinationslås. Så fortsatte dagen utan større bekymmer, med førelæsningar och grupparbete. Men sen, nær jag skulle cykla hem igen, fick jag inte upp låset! Jag testade och testade, svor och testade igen. I flera minuter stod jag dær och vred och vænde på låset. Det slutade med att jag gick hem, ingen højdare då jag hade 3 nya bøcker i ryggsæcken + en dator. Jag førsøkte tænka positivt, det regnar ju inte i alla fall :D Varpå dropparna børjar falla... dripp dropp dropp. Jag ær i alla fall torr om føtterna :D Snart får jag mat :D Tankens kraft ær stor :D Nær jag æntligen kommer hem berættar jag før Kent, befriaren vad som hade hænt (rim!). Så han hæmtar bilnycklarna och tillsammans kør vi till universitetet, hunden ær också med. Han lyckas inte heller få upp låset, så vi læmnar återigen kvar cykeln, men kent ska åka tillbaka och knipsa loss cykeln (om jag førstod det rætt) nu nær han vet var den står. Jag kønde mig som værldens mest besværliga inneboende, men kent log och sa att det inte var några problem. Kent for president!!

Snart ska jag læsa en artikel som vi ska ha som utgångspunkt før den studiestartsopgave som biomekkarna ska skriva. vi har fått två stycken, den ena har jag redan læst. Artiklarna handlar om gånghastighet och huruvida man kan anvænda den som indikator på vælmående och eller istællet før temperatur, blodtryck och andningsfrekvens. Før att man ska kunna gå krævs hjærna, ryggrad, muskler och leder, hjærta och lungor. Dærfør kommer gånghastigheten avta om något av organsystemen inte fungerar.

Lycka till med det ni håller på med!
Lina

Kommentarer

Postat av: Mamma

Publicerad 2011-08-31 07:30:35

Gånghastigheten!!! Då borde våra organ fungera utmärkt.

Postat av: Dr Phillan

Publicerad 2011-08-31 14:45:02

Gånghastigheten kan användas i kombination med t.ex. andningsfrekvens. Om du t.ex. hämtar en patient från ett rum och går med denna en bit (du i täten) i en normal rask gångtakt och patienten blir andfådd väl framme vid undersökningsrummet är det en indikation på att något är fel. Observera även själva resa-mig-ur-väntstolen rörelsen... ansträngd? Andningsfrekvensen har ju (som du vet) att göra med hur mkt syre som krävs till musklerna som arbetar. Syret tas upp i lungorna och transporteras i blodet mha hemoglobin (hjärtat pumpar)... Andningsfrekvensen kan således även påverkas av t.ex. lungfel (rökare skadar alveolerna där gasutbytet till blodet sker - minskad takt på gasutbyte ger mindre syre) eller brist på blodproteinet hemoglobin, som alltså binder syret i blodet(färre chaufförer, saktare tránsport. Hemoglobin innehåller en järnatom, så brist på det är också dåligt.



Blodtrycket anger med vilken kraft blodet pumpas ut i kroppen, det övre trycket anger systole, alltså hjärtats sammandragning medan det undre trycket anger diastole, hjärtats viloperiod. Pga blodkärlens elasticitet sker ett relativt jämt flöde i kärlen trots att det pumpas ut stötvis. Vid ansträngning vill hjärtat få ut mer blod i kroppen och tar i extra, och oftare. Det är dock inte bra att öka hjärtfrekvensen för mycket, ty då hinner hjärtat inte fyllas på igen under diastole. Slagvolymen (volym blod per slag) är bättre att ändra på. Hjärtat har alltid en extra reservvolym i kamrarna. Behöver hjärtat arbeta för hårt trots att det inte är så hög gångtakt så ät ngt uppenbarligen fel.



Temeperaturen regleras också mha blodet - ytliga kärl avger värme till huden. I arbetande situationer fokuseras emellertid blodtransporten till de arbetande musklerna och temperaturregleringen prioriteras bort.



Syret som vi andas går i elektrontransportkedjan, där det kan bilda energi(ATP). Det finns s.k. "frikopplare" som gör att syret används, men ingen ATP bildas, utan istället överskottsvärme. Detta sker bl.a. i brun fettväv och är ett sätt för kroppen att reglera temperaturen. För mycket frikoppling (av giften cyanid t.ex.) leder till celldöd eftersom cellerna nte får någon energi.



Nu har du lite fakta:D

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela