pigenlina

Det märks att jag har lämnat Lilla landet Lagom - jag satt hela dagen igår och gick hela dagen idag, köpte massa studentmat och blev hänvisad till remouladsåsen när jag frågade efter färskost på tub. Det blev inte Kalles randiga, men väl en vanlig kaviar. Dagens lärdom: linfrö heter hörfrö på danska.

Nu befinner jag mig alltså i den danska staden Odense på ön Fyn och jag gillar vad jag ser! Massa idylliska tegelhus, en å, flera bagerier och  sprit i matbutikerna, det hade vi inte på Ica i somras inte! Familjen som jag bor hos är också väldigt trevlig, även om jag inte uppfattade ett enda av barnens namn. Stian? Stan? Logga in på facebook och kolla... han heter Sejer. Förutom facebook har jag överanvänt google kartor och översätt, fram tills nu vill säga. På visit Odenses kontor fick jag tag på en karta över staden och med hjälp av den gick jag från huset jag bor i nu, in till stan, skrev in mig i folkeregistret och fick ett danskt personnummer. Sen gick jag vidare till OAB och skrev på hyreskontraktet, hittade en Irma (supermarket) och åt för första gången på 19 timmar, hittade var jag ska bo efter den 15 september, tog tid på hur lång tid det tar att gå till universitetet därifrån och insåg att jag behöver min cykel, gick tillbaka in till stan och handlade, bar hem de tunga kassarna och nu sitter jag här. Hungrig igen. Men jag väntar tills familjen ska ut och segla ikväll, så kan jag leva rövare i köket! Hoppas de lämnar hunden hemma så kan jag leka lite med den. Vi behöver jobba på förtroendet, hon och jag. Idag skällde hon lite på mig när jag kom hem, svettig och bärandes på matkassarna. Och juste, lita aldrig på danska plastpåsar, de gick sönder efter bara några meter.

Så vad händer ikväll? Första prioritet är att se reprisen av Svenska Hollywoodfruar på tv3-play, det får man ju bara inte missa. Sen tänkte jag fortsätta bildandet genom att se några avsnitt av Paradise hotel Danmark. Men lite övning i danska ger det allt, programmet. Precis som man får i sig nötter av att äta nutella ;)

Mycket är frid och fröjd, men visst saknar jag alla där hemma. På tåget hit satt jag snett mittemot ett tvillingpar i 10års åldern. Det var två tjejer, som av t-shirtarna att döma hade varit på Liseberg med sina föräldrar. Nu satt de brevid varandra med likadana hörlurar och kollade på Harry Potter och Fenixorden medan de åt choklad. Den ena hade en blå velourkofta på sig och den andra hade en likadan fast röd. You thinkin what I'm thinkin? Min andra halva är fortfarande kvar i Uppsala och jag saknar henne redan. När vi ses, och jag hoppas det blir snart, ska vi också kolla på Harry Potter och äta choklad.

So long!
Lina <3