pigenlina

Snart är det påsk! Om exakt en vecka håller jag påskmiddag för mina svenska vänner från Odense, och dagen efter åker mormor och jag upp till Stockholm för att fira med familjen. Jag tänkte laga lamm med potatisgratäng till huvudrätt och frozen cheesecake med någon gul topping till efterrätt. Mango-passionsfrukt är min spontana tanke, men säg till om ni har andra förslag. Jag har tagit ledigt måndag, tisdag, onsdag nästa vecka för att få 10 dagars ledighet i rad, och tänkte ägna tiden åt träning, lägenhetsfix och vänner. Det blir härligt! Tillbaka till den här veckan. Igår kom Sara på besök. Jag hade köpt biljetter till Sannes Salong: stand up och live podcast. Det är andra gången vi skrattar åt Sannes skämt tillsammans, och två gånger är tradition. 

Jag har haft en helt FANTASTISK helg, med massa vänner och lite mindre sömn. Den startade i fredags med finbesök av Sandra Rönnsved. Vi åt Köpenhamns godaste pizza på Mother i Kødbyen. Eftersom vi fick vänta lite på bordet (trots förbokning), gav hovmästaren oss (inklusive sig själv) någon slags italiensk lemon-shot. Jag tänkte inte så mycket mer på det, men Sandra viskade: Evelina, du vet att det här inte är normalt? Haha, och det är nog sant. Svenska hovmästare shottar inte med sina restauranggäster. Lördagen inleddes med triatlonträning. Först simning, sen löpning. Kia, Magnus och jag fortsatte därefter hem till Rasmus, som hade stekt pannkakor, värmt bröd och ställt fram alla världens pålägg. Det blev en fantastisk brunch med fantastiska människor. Lördag kväll spenderades med Malou, en väninna jag känner från Odense genom Sara. Vi drack cocktails och dansade tills baren stängde. Stället hette Noho (också i Kødbyen) och kan verkligen rekommenderas! Goda drinkar, spännande människor och fina lokaler. Efter få timmars sömn steg jag upp, cyklade till banegården och tog tåget til Louisiana Museum of Modern Art tillsammans med Morten. Vi såg en utställning med keramik av Picasso och åt museets brunchbuffe. Två gånger är tradition, och jag glädjer mig redan til fler kulturdagar med Morten. Efter helgens dos av kultur begav jag mig vidare till Christiania och fællessauna med Ask. Det är så skönt att basta när det är kallt ute, och Christianiabastun är en av dom varmaste jag har varit inne i. Röda och varma cyklade vi vidare till Vår Fru kirke och gick i nattkyrka. En varierad och händelserik helg helt enkelt. Nu är jag, trots sömnbrist, full av erergi och redo för en ny arbetsvecka. 

Jag älskar när det händer saker hela tiden, så den här veckan har varit helt i min smak. I måndags kickstartade jag veckan med både styrketräning och simning efter arbetet, och i tisdags var jag med på ett ’burger and beer’-arrangemang efter löpträningen med triklubben. I onsdags och torsdags var jag på Kysthospitalet och följde en ortopedkirurg. Kiropraktprföreningen ser gärna att man gör några klinikuppehåll under sin turnus. Ikväll kommer Sandra Rönnsved till Köpenhamn. Vi ska äta italienskt på en av restaurangerna i Kødbyen. Jag glädjer mig till att höra vad hon gör nu för tiden. Sandra är verkligen en inspirerande och duktig väninna med många bollar i luften.  Lördag morgon ska jag till simning och löpträning (igen med klubben), och efteråt har Rasmus lovat att ordna brunch för mig, Kia och Magnus (två andra tri-vänner). Det ryktas om pannkakor och nybakat bröd. Lördag kväll ska jag återigen bege mig in till Kødbyen, men den här gången med Malou till en cocktailbar. På söndag väntar Louisiana Museum of Modern Art med min trogne kulturkompis Morten. Vi såg också Red Sparrow på bio i onsdags. Sist men inte minst ska jag till nattkyrka med vägledd meditation söndag kväll. Temat är ’för trötta huvuden’, vilket nog kommer att passa väldigt bra. Bild från förra helgens isäventyr. 

Danmark har blivit ett vinterland och sjöarna har frusit till is, så i fredags (efter en löptur i snön) bestämde jag mig för att gå all in och köpa ett par skridskor. Jag hittade ett par på DBA (Danmarks motsvarighet till blocket), köpte dem och åkte samma kväll. Det var fantastiskt vackert med allt ljus, och inte minst nostalgiskt och kul. Jag blev beroende och åkte även dagen efter. Ramus mötte upp för varm choklad på ett café intill en av sjöarna. Lördag kväll var jag inviterad till födelsedagsfest hos Kjell, som också har flyttat till Köpenhamn. Temat var memes/GIF’s, och kag klädde ut mig til en skålande Great Gatsby. När alla shots var uppdruckna drog vi på gaybar. Kul kväll! Idag har jag varit på kroki-workshop på statens museum för konst. Nu när allt hantverkararbetet är överstökat glädjer jag mig till att komma igång med små, kreativa projekt, som att teckna, måla och sy. Första syprojektet ska bli ett par mjuka skridskoskydd.

Här om dagen såg jag på avsnittet av Skavlan som gästas av Petter Stordalen. Det pratades om känslor, och olika känslokurvor. Alla har sin sinuskurva med känslor, någon med stor amplitud och någon med en mer platt kurva. Petter använder ordet unipolar om sig själv, eftersom han nästan alltid är glad. Han har en känslokurva med stor amplitud, men rör sig bara bland topparna på sin känslokurva. Tove Lo, en svensk sångerska som också gästade programmet, hade också höga toppar och djupa dalar, men färdades ofta mellan ytterligheterna. Jag tror att jag är mer som Petter Stordalen, unipolar och optimist. Naiv, skulle någon säga. Men jag gillade Petter sätt att se på världen. Innan det dåliga har skett, kan man lika gärna gå runt och tro att det bästa ska hända. Istället för att tänka ’life strikes me’ så kan man själv vara den som strikear livet, om ni förstår vad jag menar. Hur ser er känslokurva ut, och tror ni att det är sunt att går runt och vara konstant glad? Eller behövs sorg för att kunna känna lycka?