pigenlina

Min tredje månad i Dominikanska Republiken närmar sig sitt slut. Den nuvarande planen är att flyga tillbaka till Sverige i slutet av maj, om inte Utrikesdepartementet tillsammans med andra europeiska länder beslutar sig för att flyga hem européer från DR innan. Jag fick ett mail och skrev upp mig på intresselistan, men inget är säkert än. Just nu är jag mest orolig för mitt flyg från Santiago (DR) till Fort Lauderdale (USA), där mitt långflyg hem till Stockholm går ifrån. Aktuellt  finns inga direktflyg, utan jag måste byta i New York eller Orlando. Långa omvägar, och därför låter ett direktflyg från DR till Europa lockande.

Löpningen går hur bra som helst. Jag har en ytlig inflammation i båda mina hälsenor, men masserar med motsvarande tigerbalsam 2 gånger om dagen innan varje löppass. I helgen ska killarna och jag göra ett 3 km test, och 1-2 veckor efter det ett nytt 5-km test. Mina mål är 3-km: 10,5 min, 5-km: under 18 min. Precis som när jag flyttade till Köpenhamn har löpningen hjälpt mig att lära känna Moca. Vi springer överallt, både i staden och på landet och vyerna varierar mellan Avatar-aktiga landskap till palats och getton. Klassklyftorna är enorma och jag kan inte ens föreställa mig hur det är att bo i några av husen och områdena som vi passerar. Louis har planer om att köpa betong och hjälpa till att reparera ett golv hos en ensamstående 3-barnsmamma i ett av gettona. Som vanligt är det de som har minst som hjälper mest. Louis själv har precis tappat en framtand (en gammal skada som upprepades när han åt ett äpple hemma hos mig), och vill vänta med att reparera tanden tills han har pengar att betala själv. Jag ska försöka få med honom till en av mina tandläkarvänner innan.

Framtiden känns väldigt oviss men spännande! Jag ser extremt mycket fram emot att flytta till Stockholm, umgås med familj och vänner, jobba som kiropraktor i stan, fortsätta den hårda träningen och njuta av svensk sommar. Jag vet inte hur världen blir efter coronakrisen, eller hur mitt liv blir efter min nya relationsstatus, men jag vet att allt kommer att bli bra. Som Laleh säger: det kommer aldrig bli som förr, bara bli bättre. 

Det är intressant att leva i en annan kultur. Du inser hur mycket som faktiskt är kulturellt betingat och inte biologiskt. Bara mellan Sverige och Danmark finns det många skillnader och mellan Sverige och den Dominikanska Republiken är det ännu fler. Här kommer några exempel:  Igår gjorde killarna och jag ett 5-km test. Jag slog nytt rekord på 18:07, och vi firade med en 3-manna fest. Klädde upp oss, lagade middag och dansade. Man gör vad man kan i Corona-tider. 

När jag kom till Moca trodde jag aldrig att coronaviruset skulle påverka mitt liv. Tänk vad fel jag hade! Den 19 mars blev World Spine Care kliniken tvungen att stänga, precis som alla andra butiker och förrättningar (undantaget matbutiker, bensinstationer, apotek och sjukhus). Nu ser en vanlig dag i Moca ut som följer: jag går upp kl 06:30, kör ett hårt löppass med killarna 07:00-08:30, äter frukost, jobbar med digitalt innehåll för World Spine Care och/eller arbetar med egna företaget i Sverige, lunch, lugnt löppass med killarna, middag och eventuell kvällsaktivitet inomhus. Det råder utegångsförbud mellan 17-06, men som tur är bor jag i ett inhägnat område och kan springa i kvarteret 800-meter varv) även efter  kl 17. Här om dagen tog killarna och jag  bilen upp i bergen, backtränade och badade i ett vattenfall. Inte helt enligt karantänens alla regler, men härligt härligt. Andra karantänaktiviteter vi gör tillsammans är engelskaundervisning och bibelstudium. Det gäller att vara kreativ i kristider! 

Jag tänkte ta tillfället i akt att berätta lite om den dominikanska maten. Jag älskar kultur, och för mig är mat den största kulturupplevelsen. Det är en kreativ presentation, som visar landets tillgångar och råvaror, och samlar människor socialt. Här äter man "dominikansk husmanskost" varje dag, till skillnad från Sverige, där vi är mer internationellt inspirerade. Roten Yuca och matbananer är den dominikanska republikens potatis och ackompanjerar det mesta, tillsammans med ris. En typisk dominikansk frukost innehåller mangu (bäst beskrivet som en hummus gjord på bananer istället för kikärtor), ägg, ost och korv. Den dominikanska lunchen består av ris, bönor i sås, evt kött och friterade bananer. Väldigt gott! Enkla, rena smaker, mättande och närproducerat. Det är populärt att dricka juice till maten, kaffe med massa socker efter maten, och öl eller rom till fest. En dag lagade jag flygande Jakob till några vänner, vilket blev beskrivet som "det konstigaste jag har ätit, men väldigt gott".