Problem
Mamma och jag pratade om problem här om dagen och hur man tacklar dem. Själv håller jag saker och ting inne tills jag har kommit fram till en lösning och kan presentera hela förloppet för vänner eller familj. Att prata om ett olöst problem tycker jag förstärker själva problemet, eller erkänner det från första början. Jag är sällan ledsen, för att jag väljer att vara lycklig. Jag tror att lycka är valbart, och omvänt, att lidande också är det. Pain is inevitable suffering is optional. Hur tänker ni?
